förlykling, HellYeah.
tankarna snurrar.
varför är det lättare att brytas ner psykiskt än att byggas upp?
varför är den dåliga vägen nästan alltid den Lätta?
jag är lite småtrött på det här just nu.
men nu ska det snart lagas mat och dras till stallet.
just nu vill jag bara ha nån som inte klagar
på hur dålig människa jag gått och blivit.
eller hur värdelös jag är som beter mej som jag gör.
dom är jävlig sällsynta har jag märkt.
gonatt och gomorron,eller inte alls.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar